Måne över haväng
|
 |
|
| Utgivningsdatum |
| 1993-05-04 |
| |
| Producerat av |
| Ulf Lundell |
|
|
| Musiker |
Ulf Lundell - akustisk gitarr & elektrisk gitarr; Janne Bark - elektrisk gitarr & akustisk gitarr; Hasse Engström - piano, orgel & synth; Backa-Hans Eriksson - bas; Werner Modiggård - trummor; Pelle Sirén - elektrisk gitarr, akustisk gitarr, mandolin, bouzouki & e-bow; Per Blom - synth & piano; m fl. |
| | |
| Betyg: |
 7.5 (54 röster)
|
| Låtlista |
|
|
| 1 |
|
Ute på vägen igen |
 8 |
(51 röster) |
| 2 |
|
Rött |
 6.63 |
(52 röster) |
| 3 |
|
Jag gav bort allt |
 6.14 |
(43 röster) |
| 4 |
|
Katt i fönstret |
6.52 |
(48 röster) |
| 5 |
|
Älskad och sedd |
7.82 |
(49 röster) |
| 6 |
|
Silver och guld |
6.79 |
(48 röster) |
| 7 |
|
Jag ska bli fri |
6.19 |
(42 röster) |
| 8 |
|
Sjöar |
6.12 |
(42 röster) |
| 9 |
|
Siddhartha |
6.21 |
(42 röster) |
| 10 |
|
Isabella |
 9.15 |
(62 röster) |
| 11 |
|
Dansa nu |
6.27 |
(44 röster) |
| 12 |
|
Måne över Haväng |
8.04 |
(51 röster) |
Recensioner:  |
|
| Måne över Haväng
|
 666vickie666, Umeå
|
Nittiotalet inleddes med elegans. Denna skiva är bland hans bästa. Perfekt balans mellan vemod och ilska och det faktum att det är hans första egenproducerade platta gör inte saken sämre. På denna skiva ser han tillbaka på sitt liv med olika konflikter med t.ex. exfrun och gamle vännen Kjell Anderson (Sjöar, Jag ska bli fri). Men faktum är att varenda låt håller hög klass, och dom kanske bästa är 'Rött', 'Älskad och sedd', 'Silver och guld', 'Isabella' och titelspåret.
|
|
| Spelglädje rakt igenom
|
kysser havet,
|
En ny start och ute på vägen igen samt en stor spelglädje smittar av sej på detta härliga album.
Det börjar med "Ute på vägen igen" och man rycks genast med av såväl den underbart medryckande refrängen som de härliga frihetslängtande verserna.
En solklar öppningslåt på konserter och inte helt oväntat så användes den som det under turnén som följde med albumet.
Efter öppningsspåret så blir det bredbentrock i form av "Rött" som även den är bra och den har istället en politiskt samhällskritiserande text.
Sedan följer en till rocklåt och en fin ballad. Och efter det är det dags för en fantastisk låt vid namn "Älskad och sedd" som har en väldigt bra text. Och titeln på låten är väldigt talande för vad texten handlar om så givetvis handlar låten om det viktiga som alla människor vill bli, alltså älskade och sedda.
Efter det så fortsätter det varvas mellan fina ballader och rock låtar som på alla rockplattor. När man sedan har kommit fram till de sista låtarna så har man två underbara guldkorn kvar vid namn "Isabella" och titellåten "Måne över Haväng".
Det som dessa låtar har gemensamt är att de båda är ballader och väldigt bra sådana. Låten "Isabella" hör till kategorin Lundells längre låtar och innehåller givetvis mycket text vilket på denna låt fungerar väldigt bra. Ulf vill i denna låten att Isabella ska vara sig själv och ge sig ut i friheten, det går om man vill.
Den sista låten på albumet är även den av de bästa och det är titellåten ”Måne över Haväng”, en drömmande låt om platsen Haväng. En fantastisk avslutning på ett helgjutet album som är väldigt jämnt och bra rakt igenom. För övrigt så har albumet även ett skönt och klart sound som faktiskt är väldigt viktigt. Det finns även en lagom mängd med låtar så man blir definitivt nöjd när man lyssnar på denna Lundell klassiker från 1993.
Lått tipps: ”Ute på vägen igen”, ”Rött”, ”Älskad och sedd”, ”Isabella” & ”Måne över Haväng”.
|
|
| Känns passé...
|
 Odd Nessnakometz, Lund
|
Måne över Haväng är en skiva jag är väldigt kluven till. Å ena sidan innehåller den ett par väldigt bra låtar. Å andra sidan känns den på något sätt omodern och innehåller ett par riktiga musikaliska bottennapp. Ute på vägen igen, Rött och Isabella är givna favoriter som inte behöver presenteras. Jag gav bort allt är en skön blues och även Dansa nu med sitt hetsiga driv är en bra låt. Resten hade jag i princip kunnat leva utan... Ingen låt är väl egentligen direkt dålig, men jag tycker mycket känns långt ifrån Lundells högsta standard och dessutom känns produktionen förvånansvärt omodern. Jag vet inte varför, men det är något med ljudbilden som stör mig. På exempelvis Eggen eller Det goda livet tänker man inte alls på att soundet är väldigt förlegat, men det beror kanske på att de har bättre låtar? Höjdarlåtarna lyfter helheten till en sexa, men inte mer...
|
|
|
Skapa konto